Medarbetarna är inte förändringsobenägna - det är de som är framgångsfaktorn

Att Oracle skyller haveriet med Millennium på negativ personal är intressant. Lite sen på bollen men nu har jag skrivit en blogg om att varför det är dumt att skylla haverier på personalen.

När system Millennium precis har sjösatts, efter 5,5 miljarder och 8 års arbete, inser Västra Götaland att systemet har så stora stora brister i teknisk funktionalitet, användarvänlighet, patientsäkerhet att det inte går att använda. Något som personalen varnat för i många år men som på olika sätt ignorerats. Och självrannsakan hos leverantören Oracle är minimal. Det tycker vare sig det är fel på systemet eller deras konsultinsatser utan haveriet beror personalen som är för negativa och som inte fattat vad bra Millennium är. Egentligen.

Man skulle kunna avfärda det här som ett olyckligt exempel, en engångsföreteelse. Men tyvärr är det alltför vanligt i många utvecklingsprojekt att personalen exkluderas, farhågor avfärdas, frågor ignoreras och kritiska personer stämplas som bakåtsträvare, tystas och manövreras bort från projektet. Kvar är en liten grupp ansvariga, ofta långt ifrån golvet och den operativa verksamheten, och eventuellt en leverantör.

Genom att vara en liten grupp och tidigt exkludera de kritiska är det lättare att intala sig eller övertalas att allt är toppen. Eller i alla fall att det snart kommer bli toppen. Det finns inga problem - allt går enligt plan. Och eftersom man inte på något sätt vill höra att kejsaren är naken så exkluderar man medarbetarna, de som kan verksamheten bäst, så länge det bara går. I Millenniumfallet ända till presskonferensen där personal och facket inte fick tillträde. I en alternativ verklighet hade facket, personalen och ledningen tillsammans hållit presskonferensen och stolta presenterat det nya systemet. Eller som det troligtvis hade blivit - projektet hade lagts ner 4 år tidigare.

I dagens komplexa organisationer fungerar det inte i ett utvecklingsprojekt ha ett glapp mellan ledning och medarbetare, för medarbetarna är en tillgång –  inte ett hot i ett utvecklingsarbete.. Det är personalen som kan verksamheten – involvera dem från början och under hela processen. Det gäller även systemutveckling.

Genom att involvera och lyssna kommer ni:

• ta bättre beslut

• få en naturlig förankring av utvecklingen/systemet i verksamheten .

• tidigt få signaler om att ett projekt inte funkar, att ni kanske tänkt fel.

  .

Myten om medarbetare som förändringsobenägna är just en myt men tyvärr ger den stöd och rättfärdigar för ansvariga att avfärda kritiska medarbetare. Och det är synd. Jag har jobbat med verksamhetsutveckling och digitalisering i mer än tjugo år och min erfarenhet är att de flesta medarbetarna vill sin verksamhet otroligt väl. Nästan alla skulle jag säga. Vi hade aldrig lyckats med våra uppdrag om vi inte hade involverat och lyssnat på medarbetarna. Det är de som är framgångsfaktorn! Det kräver ett litet annorlunda ledarskap och en annan metodik för att det ska vara effektivt och givande men det underlättar utvecklingsarbetet. Grande.

Medarbetarna är inte ledningens fiender. Det är tack vare dem ni kommer lyckas. Även när det gäller digitalisering.

Mind the gap!

Missa inte! Mind the gap: En föreläsning om innovativ utveckling och att utveckla tillsammans. Glappet mellan ledning och medarbetare är ofta en av orsakerna till utvecklingsprojekt havererar. Det här är en föreläsning om hur du kan minska det glappet. En föreläsning som fokuserar på HUR:et. Tips på bra sätt att komma igång, fallgropar att undvika och aktuell forskning om hur delaktighet ökar organisationens innovationskraft.

När: 19 maj klockan 12.00 - 12. 45. Intresseanmäl dig här så mejlar jag dig en Zoomlänk.