Enligt Aristoteles finns det tre kunskapsformer: Episteme, Techne och Fronesis. I Fronesis finns både motivation och arbetsglädje.
Episteme är den vetenskapliga kunskapen. Den logiska och teoretiska. Den är generaliserbar, skalbar och mätbar. Den är lätt överförd till en manual eller lärobok.
Techne står för den praktiska kunskapen. Den kan skrivas ner i en text eller manual men den sitter också i kroppen. Att baka bröd är ett exempel på Techne. Du följer ett recept (manual) men en del av kunskapen sitter i kroppen. Genom erfarenhet vet du hur degen ska kännas för att brödet ska bli bra.
Fronesis står för den praktiska kunskapen, den som bygger på erfarenhet. Man kan säga att Fronesis sitter i kroppen, du vet instinktivt hur du ska handla i en viss situation. Det kan till exempel vara att hantera en konflikt mellan människor på ett smidigt sätt. Fronesis är en kunskap som är viktig i mellanmänskliga relationer och den kan inte sammanfattas i en manual eftersom varje situation (och människa) är unik. Här ingår det att vara lyhörd och använda sitt förnuft och omdöme. Att ha en helhetssyn som bygger på erfarenhet och att agera utifrån den. Det är en kunskap som kommer med åren men som man också kan lära sig genom att se hur andra gör.
Om man försöker reglera unika situationer som de mellanmänskliga där man använder Fronesis med manualer och instruktioner finns risken att det blir kontraproduktivt. Antingen att medarbetare känner att de måste bryta mot de givna instruktionerna för att kunna göra ett bra jobb eller att instruktionerna hindrar medarbetare att använda sin kunskap och göra det de vet borde göras. I båda fallen finns en stor risk att arbetsglädje, motivation och kvaliteten på arbetet minskar.
Comments