Konkret Utveckling AB | Succén SKAM – tur eller skicklighet?
23758
single,single-post,postid-23758,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.5.2,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

Succén SKAM – tur eller skicklighet?

Skam

Jo, även jag har omfamnat denna serie, precis som resten av världen. Regissören Julie Andem är ett geni – men kan förklaringen till denna succé också vara ett metodiskt arbete och ett syfte som utgår mer från att hjälpa andra än fokusera på sin egen framgång? Vilket ju är en bra grund för att skapa framgång i de flesta verksamheter.

Syftet med serien har aldrig varit att nå den svåra men eftertraktade målgruppen unga vuxna. Syftet har heller inte varit att tjäna pengar och skapa en tittarsuccé. Nej, Skam har istället utvecklats utifrån frågeställningen vad man kan ge målgruppen. Hur kan man hjälpa den mycket smala målgruppen 16-årga tjejer (ca 30.000 i Norge) och ge dem verktyg för att klara livets stora och små utmaningar? Ge dem hopp och historier som de kan ta med sig till sin egen verklighet.

För att göra det på ett systematiskt sätt har man arbetat med metoden NABC (Needs/ Approach/ Benefits/ Competition). NABC är en metod för idé- och produktutveckling som tagits fram av Stanford Research Institute. Den är enkel, bra och funkar. Läs mer om den nedan (länk).

Behov står i fokus i NABC och istället för att gissa vilka behov målgruppen hade, eller förlita sig på myter och generaliseringar, valde NRK att göra en gedigen research. Under ett halvår  gjorde man djupintervjuer med ett stort antal ungdomar över hela landet och speedintervjuer med hela skolklasser. Men inte för att samla så mycket information som möjligt om målgruppen utan med ett tydligt fokus: Vad kunde Skam ge dem för något som de behövde (Needs)? Man insåg att det här är en grupp med höga prestationskrav, vilket i sig inte behöver vara något negativt, men att de ofta jämför sig mer med andra än sig själva vilket medför att många känner sig misslyckade. Då blev en naturlig fråga: Hur kan vi få dem att slippa lite av den pressen genom Skam (Approach)? Ett annat behov som framkom var värdet i att våga konfrontera sin rädsla och sina problem, hur skulle Skam kunna hjälpa dem att göra det?

Under researchen upptäckte de också historier som bara måste berättas. Troligtvis ett av skälen till att serien upplevs så äkta. Och enligt Andem är det lättare att berätta en tydlig historia som berör för en sån smal målgrupp än när man försöker nå brett. Kan vara samma sak med produkter/tjänster.

Kanske är det tack vare detta fokus på att skapa nytta som vi fick en (ungdoms)serie som inte bygger på intriger och maktspel. Maktspel må hålla nån typ av spänning vid liv men det bidrar knappast till att lösa några av de behov som målgruppen sa sig ha. Istället genomsyras hela serien av nån form av omtanke och när man får problem och blir osams så pratar man om det. Och försöker reda ut det.

När anmälningarna för sexuella övergrepp ökat med 30% i Norge och många unga världen över fått mod att komma ut som homosexuella efter att  ha sett säsong 3. Ja, då har man ju lyckats.

Oavsett vad man jobbar med är NABC en mycket bra metod för att hålla rätt fokus i en utvecklingsprocess – att skapa (kund)nytta. Och för övrigt är den som lagt musiken till Skam ett geni.

 

Relaterade poster: NABC – en bra metod för att arbeta med idéutveckling.