Konkret Utveckling AB | Ett skolexempel på bra projektstyrning
23455
single,single-post,postid-23455,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.5.2,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

Ett skolexempel på bra projektstyrning

Några år på nacken men fortfarande lika bra. Ett skolexempel på riktigt bra förändringsarbete. Det handlar om hur New York förändrade infrastrukturen från att ha varit fokuserad på framkomligheten för bilar till att ge mer plats åt gående, cyklar och bussar. Syftet var att göra staden mer trivsam och minska antalet olyckor. Man hade tidigare försökt flera gånger utan att lyckas. En orsak var bland annat motståndet från butiksägarna som var rädda för en minskad försäljning om biltrafiken minskade. Men till skillnad mot de många tidigare försöken blev det den här gången en succé.  Kanske tack vare upplägget av projektet.

 

Framgångsfaktorerna från New York som kan appliceras på alla projekt:

  • Gör ett pilotprojekt, börja i liten skala men gör det på riktigt istället för att gissa och lägga ner tid på att göra prognoser. I New York gjorde de en test i 6 månader för att sedan utvärdera.
  • Sätt tydliga mål så du vet vad du ska uppnå. Ska man förändra något är det viktigt att veta vart du ska och varför. Med tydliga mål och mätvärden är det lätt att avgöra om projektet fungerar som det var tänkt.
  • Involvera de det berör. I samtliga områden hade de nära samarbete med det lokala affärslivet. Om förändringen inte skulle vara bra för butikerna så skulle projektet avslutas.
  • Gör det så enkelt som möjligt, då bygger du inte in vare sig pengar eller prestige i projektet. Istället för att bygga om och projektera använde de målarfärg för att markera bilfria ytor. Istället för nya planteringar och fasta möbler ställde ut flyttbara växter och billiga stolar. Man gjorde förändringen över en helg och allt gick lätt att återställa om projektet inte skulle nå målen.
  • Utvärdera mot målen och avsluta om det inte funkar. Med små investeringar i både tid och pengar var det ingen stor grej om projektet hade misslyckats. Och med tydliga mål var det lätt att göra den utvärderingen.

 

Så hur gick det för projektet i New York? 

  • Antalet cyklister ökade med 400%. Antalet cykelolyckor ökade inte alls.
  • Antalet olyckor med gående minskade med 35%
  • Butikshyrorna i området fördubblades.
  • Försäljningen i butikerna ökade med 172% under en 3-årsperiod. Dubbel så mycket mot närliggande områden.
  • Antalet tomma butikslokaler minskade med 47% där man gjort skyddade cykelbanor.

 

Bästa frågan i alla projekt: Kan vi göra det här ännu enklare?

Och se filmen den är bra.